Svensk natur bidrar med miljardvärden
Naturen är en av turismens främsta tillgångar och för många det tyngsta skälet att välja Sverige. Räcker det då med att slå fast naturens attraktionskraft i allmänhet? Eller är det nödvändigt att presentera en prislapp, för att sambandet mellan en professionell naturturism och fortsatt växande exportintäkter ska bli tydligt?
De flesta är överens om att svensk natur profilerar Sverige utomlands och är en vital del av landets attraktionskraft. Naturturismföretagen har länge pekat på dessa samband, men ser ett behov av att försöka belysa naturturismens roll och potential genom att beräkna naturens värde i kronor och ören för svensk besöksnäring.
– Vi tycker att det är rimligt att påstå att var fjärde internationella besök sker på grund av svensk natur. Eftersom utländska besökares konsumtion i Sverige under 2016 uppgick till 119,6 miljarder kronor, skulle svensk natur då bidra med exportintäkter på runt 30 miljarder kronor per år, säger Naturturismföretagens generalsekreterare Per Jiborn.
Naturen spelar också en avgörande roll för svenskarnas val av resmål under sommar, vinter och årets övriga helger.
– Kanske är vi själva lite hemmablinda, men att hävda att naturen i bred bemärkelse är ett avgörande skäl för var femte resa, borde inte vara någon överdrift. Under 2016 spenderade svenska fritidsresenärer drygt 130 miljarder, vilket i så fall innebär att svensk natur bidrog med ytterligare 26 miljarder kronor årligen. Tillsammans blir det 56 miljarder kronor, som vår natur bidrar med till Sveriges besöksnäring, hävdar Per Jiborn.
För ett par år sedan presenterade Turismforskningsinstitutet ETOUR en första nationell kartläggning av svensk naturturism. Där beräknades naturturismens omsättning till 3,6 miljarder kronor, vilket är långt ifrån 56 miljarder.
Det handlar om två olika saker. ETOUR undersökte omsättningen hos nästan tre tusen aktivitets- och upplevelseföretag. Deras siffror speglar främst utgifter för guidningar, aktiviteter, uthyrning och annat, och i mindre grad boende och måltider. Här saknas dessutom utgifterna för själva resan, inköp i lokala livsmedelsaffärer, shopping, boende på vanliga hotell, campingar, vandrarhem och faktiskt även Bo på Lantgård.
Vår siffra på 56 miljarder inkluderar alla dessa utgifter och överensstämmer väl med Tillväxtverkets redovisning av hur den sammanlagda turismkonsumtionen fördelas mellan olika verksamheter. Den minsta andelen på 7,6 procent utgörs av kultur, rekreation och övriga tjänster – det vill säga turismens reseanledningar. ETOUR:s 3,6 miljarder blir 6,4 procent av 56 miljarder, förklarar Per Jiborn och avslutar:
– Att värdesätta bidrag till svensk attraktionskraft är en grannlaga uppgift. Samtidigt tror vi att det är nödvändigt att försöka. Det handlar om att fokusera än mer på vad som gör vårt land spännande som resmål. Allt resande börjar med en önskan om att uppleva eller besöka någon eller något som inte finns på hemmaplan. Sedan spelar pris, tillgänglighet och en mängd andra faktorer en stor, och ibland helt avgörande, roll. Men för besöksnäringens framtida utveckling är det viktigt att fler beslutsfattare förstår den grundläggande drivkraften i all turism – reseanledningen. Och då blir det viktigt att förstå naturens betydelse för svensk ekonomi.
HUR HAR VI RÄKNAT FRAM SIFFRAN 56 MILJARDER KRONOR?
Påståendet att 25 procent av alla internationella besök kan kopplas direkt till svensk natur bygger främst på följande källor och undersökningar.
- Mellan 2011 och 2014 genomförde Tillväxtverket en nationell gränsundersökning (IBIS – Inkommande Besökare i Sverige). Årligen tillfrågades runt 20 000 personer om vad de hade gjort, varit och hur mycket de spenderade i Sverige. IBIS visade att mellan 25 och 30 procent av besökarna hade gjort något i svensk natur – som vandra, besöka en nationalpark, fiska, rida och så vidare.
- Höstens rapport från Svenska institutet om hur Sverige och det svenska samhället uppfattas i Nordamerika är en annan pusselbit. Där ställdes bland annat frågan ”Which, if any, of the following contribute to making Sweden interesting to you?” Klar etta blev ”Nature, outdoor activities i Sweden”. Över 35 procent i både USA och Kanada angav det alternativet. Därefter kom konst och kultur, följt av vårt välfärdssystem och svensk historia.
- I samma riktning pekar en analys från Visit Sweden, när kommunikationsbolaget för ett par år sedan ställde frågan till 7 000 Sverigeintresserade respondenter i elva länder ”Vad skulle du vilja ägna dig åt under ett besök i Sverige?”. Visit Sweden summerade svaren i rubriken Utländska turister i Sverige vill resa runt, njuta av naturen och uppleva storstäderna. Mer specifikt svarade 63 procent att de ville ägna sig åt utomhusupplevelser på sommaren och 35 procent angav utomhusupplevelser på vintern som ett alternativ.
- Naturen som en bidragande attraktion för att välja Sverige är faktiskt ännu större enligt Visit Sweden. I en förstudie från 2016 om det nu pågående Naturturismprogrammet skriver Visit Sweden att nio av tio, alltså 90 procent av internationella personer i den köpstarka målgruppen ”de globala resenärerna” vill uppleva naturen på sin Sverigesemester.
När det gäller underlaget från IBIS är det rimligt att invända att de som besökte en nationalpark eller vandrade i naturen, även gjorde andra saker under sitt Sverigebesök. Å andra sidan visar de tre övriga undersökningarna att den svenska naturen spelade en positiv roll för betydligt fler resenärer än de som faktiskt gjorde något i svensk natur.
Att 20 procent av de svenska fritidsresenärernas konsumtion kan knytas till svensk natur bygger på antagandet att svenskar inte skiljer sig särskilt mycket från utländska besökare. Däremot har de flesta av oss även tillgång till vacker natur på hemorten, så drivkraften torde vara något mindre. Beloppet 26 miljarder beräknas utifrån 20 procent av 130,6 miljarder kronor med Tillväxtverkets Turismens årsbokslut 2016 som källa.
UPPGIFTEN OM naturturismens omsättning är hämtad från ETOUR:s rapport ”The supply of nature-based tourism in Sweden. A national inventory of service providers” från 2014.
NATURTURISMENS OMSÄTTNING (3,6 miljarder) och naturens bidrag (56 miljarder) till svensk besöksnäring jämförs med den totala turismkonsumtionen i Sverige fördelad på olika utgifter 2016. Se figur 6 i Tillväxtverkets Turismens årsbokslut 2016.