Näringens prioriterade frågor inför formandet av nationell naturturismstrategi

2017-02-08

Under höstens branschdagar i Västerås diskuterades det nu pågående arbetet med en delstrategi för svensk naturturism. Enligt företagen som deltog måste strategin bland annat hantera frågor som turism på annans mark, kontraproduktiva momssatser, en ökad professionalisering, kvalitetssäkring och kanaler för marknadsföring.

Inför AdventureEdu, bransch- och affärsutveckling i Västerås under tre dagar i november, skickades en enkät ut där de anmälda företagen fritt fick svara på frågan om de viktigaste punkterna i en kommande nationell delstrategi för naturturism. Per Jiborn, Naturturismföretagens generalsekreterare, har för det fortsatta strategiarbetet sammanställt och analyserat svaren.

– Drygt 50 företag gav 95 olika svar, som sedan har förts samman för att ge en samlad bild av branschens synpunkter. Utifrån våra fyra tänkta fokusområden handlar en tredjedel av svaren om tillgången till vild och vacker natur, nästan lika många om företagens egen växt- och konkurrenskraft och resterande två sjättedelar fördelas ganska jämnt mellan möjligheten att nå ut till kunderna och övergripande branschfrågor som organisering, kompetensförsörjning, kvalitetsmärkningar och affärsutveckling, summerar Per Jiborn och fortsätter.

– De tre viktigaste frågorna är enligt enkätsvaren möjligheter och utmaningar kring inhemsk och internationell marknadsföring, relationen till berörda markägare och naturturismens hållbarhet. Prioriterade spörsmål är också krångliga och orättvisa momssatser och hur branschen ska företrädas och organiseras. 

I Västerås resonerade sedan 70 deltagande företag under en halvdag om naturturismens framtida möjligheter och utmaningar. Utifrån ett underlag från delstrategins styrgrupp diskuterades olika branschfrågor, samtidigt som företagen fick möjlighet att utveckla sina tidigare enkätsvar. Minnesnoteringar från åtta grupper har därefter summerats, vilket är en grannlaga utmaning.

Det är inte självklart hur anteckningarna från komplexa gruppsamtal ska tolkas, men Per Jiborn har summerat utfallet i följande elva punkter:

  1. Många företag efterfrågar större tillgång till skyddad natur, samtidigt som flera anser att spelreglerna runt och i nationalparker och reservat är otydliga. Några grupper trycker på behovet av minimikrav och/eller en kvalitetsmärkning för att bedriva verksamhet i exempelvis våra nationalparker.
  2. Oväntat många pekar ut relationen med landets markägare som en framtida ödesfråga. Samverkan, dialog och behov av nya anpassade regelverk poängteras, men flera grupper lyfter även fram förslag om att markägarna bör få del av turismens intäkter. Behov av exklusivitet, en moderniserad allemansrätt och att kunna styra besöksströmmar i svensk natur är andra frågor som nämns i anteckningarna.
  3. Många menar även att naturturismen måste få en större tyngd och status i jämförelse med etablerade näringar som gruvor och skogsbruk. Risken för fler framtida konflikter kring bruket av Sveriges skogar nämns av flera grupper.
  4. Krångliga och olika momssatser löper som en röd tråd genom alla gruppdiskussioner. Företagen vittnar om olika tolkningar runt om i landet, hur konkurrensen snedvrids och att lägre moms på framför allt naturguidningar är viktigt för att företagen ska växa och anställa.
  5. Företagen vill över lag se en mer professionell och seriös bransch och på så vis höja naturturismens konkurrens- och växtkraft. Hobbyverksamhet kan ibland vara ett sätt att komma igång med ett professionellt företagande, men flera företag pekar på exempel där nystartade företag med offentliga bidrag sänker priserna. Något som omgående snedvrider konkurrensen och på sikt kan leda till att varken etablerade eller nya företag överlever. Många grupper framhåller vikten av att prissätta rätt, skapa långsiktig lönsamhet och ställa hårdare krav på de som får offentligt stöd.
  6. I diskussionerna efterlystes även mer fokus på nationella teman, exempelvis kring viltskådning, och att dagens strukturer med relativt starka regionala organisationer för turismfrämjande insatser kan behövas kompletteras med andra insatser.
  7. Sverige är ett land som förknippas med vildmark och orörd natur. Dessutom är det säkert att resa, med hyfsat pålitlig infrastruktur och många som pratar engelska. Villkoren för Sverige att konkurrera på internationella marknader är därför goda. Men istället för allemansrätt och storslagna vyer betonar flera grupper behovet av bokningsbara produkter, där fokus i högre grad än idag ligger på specifika aktiviteter och teman.
  8. En nyckelfråga i det sammanhanget blir då hur och vilka företag som vaskas fram för att marknadsföra och exponera Sverige på utländska marknader. Tidigare modeller har förutsatt att de som syns utanför Sveriges gränser också betalar för det. Här förordar flera grupper alternativ, som tar sin utgångspunkt i vilka aktörer som på bästa vis stärker svensk attraktionskraft.
  9. Därifrån är steget inte långt till krav på exportmognad och/eller någon form av kvalitetssäkring. Över lag verkar grupperna förorda någon form av kvalitetssäkring. Ett par grupper vill stärka och utveckla befintliga märkningar och nämner specifikt Naturens Bästa. Andra pekar på behovet av internationell samordning (kanske med ATTA), möjliga synergier kring exempelvis TripAdvisor och att en fungerande certifiering måste vara billig, enkel och att en offentlig delfinansiering bör övervägas.
  10. Det finns en samsyn om att branschen måste företrädas av en stark aktör i dialogen med olika beslutfattare. Flera grupper pekar på att Ekoturismföreningen bör axla den rollen, och några vill öka fokuset på företagandet. Andra framhåller att föreningen, vilket redan är fallet, ska vara en del av näringens större organisationer som Visita och Svensk Turism.
  11. Flera grupper efterlyser långsiktiga och fortlöpande insatser för att vässa branschens kompetens. Samtidigt ifrågasätts verkningsgraden i kortsiktiga projektinsatser, som alltför ofta inte håller tillräcklig kvalitet för att locka företagen att investera egen arbetstid.

Diskussioner och underlag från Västerås har redan kommit till stor användning i det fortsatta strategiarbetet.

– AdventureEDU i Västerås blev en utmärkt start och har gett vårt arbete en solid plattform för den fortsatta processen. Tack vare enkätsvar och gruppdiskussioner har vi nu ringat in branschens viktigaste utmaningar och möjligheter. Det blev också ett kvitto på att våra val av inriktning, strategiska fokusområden och nyckelfrågor ligger i linje med vad en stor och viktig grupp inom svensk naturbaserad turism tycker och tänker. 

– Vi vill därför passa på att rikta ett stort tack till alla företag som medverkade i Västerås. Nu tar vi stafettpinnen vidare och siktar på att kunna leverera en delstrategi som verkligen gör skillnad och förbättrar villkoren för svensk naturturism. Till hösten presentera vi slutsatser, förslag och rekommendationer, som på allvar ska bidra till nya jobb på landsbygden, växande exportintäkter till Sverige och en natur- och ekoturism som värnar basen för vår verksamhet – nämligen tillgången till vild och vacker natur, avslutar Per Jiborn.



Fler nyheter

Prenumerera på vårt nyhetsbrev